likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2016/2017

För elever och personal i F-9

Mål


Glunten är en frizon.
På Glunten är ingen diskriminerad eller trakasserad.
På Glunten har alla lika möjligheter.


Denna plan mot kränkande behandling är utformad enligt 3 kap 16 § Diskrimineringslagen och enligt 6 kap Skollagen.
Detta är Gluntens Montessoriskolas handlingsplan för arbetet med likabehandling och för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Se definitioner, ordlista och länkar sidan 7.


Syfte

Planen syftar till att främja lika rättigheter. Detta gäller oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Planen ska vara en hjälp att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Den ska också öka elevernas kunskap och insikt för att kunna utveckla motivation och engagemang att själva motverka kränkningar och trakasserier. I planen ska planerade åtgärder redovisas och planen ska årligen följas upp och ses över.


1.FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE

Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Gluntens Montessoriskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla, både vuxna och elever, ska aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma.


A. Ett aktivt arbete med att skolans Värdegrund följs och förankras genom att:

Värdegrund/trivselregler/likabehandlingsplan
Värdegrunden och skolans trivselregler med konsekvensbeskrivning skickas hem för påskrift av elev och vårdnadshavare vid läsårets start.

Höstterminen inleds med arbete där Värdegrunden, Likabehandlingsplanen och trivselreglerna är i fokus på alla enheter. Detta arbete fortlöper under året. Genom samtal, diskussion och övningar i ansvarsgruppen och i undervisningen förankras skolans Värdegrund och trivselregler hos eleverna.
Skolans Värdegrund synliggörs inramad i entréerna till de olika enheterna.
Information om skolans Värdegrund och Likabehandlingsplan ges vid varje föräldramöte under året. Föräldrarna uppmanas att gå in på skolans hemsida för att läsa dem.

Enkät
Eleverna svarar på frågor om bland annat trygghet, trivsel, kränkningar och diskriminering i en elevenkät i februari. Resultaten delges elever och vuxna i mars efter sammanställning. Utifrån resultaten arbetar ledning, arbetslag, Trygghetsgruppen och kompisstödjarna ut förslag för att öka trivsel och trygghet på skolan.

Rastvärdar
Lärare är schemalagda att vistas på skolgården, i korridorer och andra elevutrymmen på raster. Vid rasterna finns alltid minst en vuxen som är rastvärd. De bär rastväst eller rastband så att eleverna tydligt ska se vem de kan vända sig till.

Trygghetsgruppen
Skolan har en Trygghetsgrupp som består av skolkurator och vuxna från skolans alla enheter. Läsåret 2016/2017, är det Sofie Renemar, skolkurator, Gunilla Björkenlid-Johansson arbetslag F-3, Carola Jansson och Maria Freiman arbetslag 4-6 samt  Agneta Billing arbetslag 7-9. Trygghetsgruppen träffas ett par gånger i månaden.

Trygghetsgruppens uppgifter är: 
Att fördela faddrar i alla enheter.
Att planera fadderträffar, t ex kring Alla hjärtans dag, 14/2.
Att se till att enheterna 4-9 bedriver en meningsfull kompisstödjarverksamhet.
Att vara samverkansforum för likabehandlingsfrågor, trivsel och trygghet.
Att i september utvärdera och revidera Likabehandlingsplanen för skolan.

Personalens kontinuerliga arbete
All personal arbetar kontinuerligt för att eleverna ska förstå vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när de upplever att en skolkamrat är utsatt eller ensam.
Varje incident av trakasserier eller annan kränkande behandling resulterar i en reaktion från de vuxna i skolan. Om kränkningar och/eller trakasserier uppkommer hanteras det omedelbart av den vuxne som ser eller först får höra om kränkningen. Personalen är också noga med att ta tag i konflikter direkt när de uppstår.


B. Ett aktivt arbete med att inkludera alla elever på skolan genom att:
Faddrar
Vi har ett faddersystem som omfattar alla elever på skolan och varje elev på skolan har en personlig fadder. Alla elever på skolan träffar sina faddrar och fadderbarn vid flera tillfällen under läsåret.

C. Elevdelaktighet i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom att:

Kompisstödjare
Gluntens Montessoriskola har ett samarbete med Friends. All personal har möjlighet att kontakta Friends för rådgivning.
Kompisstödjare utses från varje elevgrupp i åk 4-9, två elever. Representanterna nomineras av eleverna i september. Eleverna får skriva en motivering till sina nomineringar. Utifrån nomineringarna och motiveringarna utser lärarna kompisstödjare. De som utses får själva ta ställning till om de vill vara kompisstödjare eller inte. Deras uppdrag är bland annat att vara en god kamrat, att bidra till god stämning på skolan, att sprida kunskap och engagemang kring likabehandling och trygghet samt representera klassen i trygghets- och jämlikhetsfrågor.

Kompisstödjarna träffas varannan vecka tillsammans med representanter ur Trygghetsgruppen. 4-6:ans kompisstödjare träffar Carola Jansson och Maria Freiman. 7-9:ans kompisstödjare träffar Agneta Billing.

Kompisstödjarna utbildas två halvdagar per läsår av skolkuratorn med hjälp av Trygghetsgruppen.

Kompisstödjare 2016/2017

åk 4-5 Bäver - Aniza Malmqvist och Alfred Lörelius
åk 4-5 Utter - Emelie Uhlås González och Edvin Lindblom
åk 4-5 Mård - Frank Loshak Snöbohm och Vera Arana
åk 6, Delfin - Noa de los Santos och Älva Tempelman
åk 6, Späckhuggare - Pavan Ncube och Molly Nylund
åk 6, Säl - Nils Nordstrand och Vera Vesterlund
åk 7:1 - Valdemar Arana och Claire Zyka
åk 7:2 - Stig Spångberg och Ebba Helgesson
åk 7:3 - Tuva Arefalk och Leo Adolphus Wattin
åk 8:1 - Melker Hedman och Maja Wilmar
åk 8:2 - Edward Loshak Snöbohm och Josefine Westander
åk 9:1 - Filippa Wesström och Jakob Barrling Hermansson
åk 9:2 - Frida Larsen och Maja Chen-Sagrén

Postlåda
Det finns en postlåda vid entrén vid 2-3ans torkskåp, där elever kan lämna tips om ökad trivsel och trygghet på skolan. Vid brevlådan finns det namn och foto på medlemmarna i Trygghetsgruppen samt på kompisstödjarna åk 4-9.

E-post
Kompisstödjarna och Trygghetsgruppen har en e-postadress kompisstodjare@glunten.se, dit eleverna kan mejla tips och förslag på aktiviteter.

Likabehandlingsplan
Likabehandlingsplanen gås igenom med eleverna under september månad. Alla vuxna på skolan läser igenom planen och utvärderar den vid varje läsårsstart. Kompisstödjarna utvärderar också Likabehandlingsplanen varje läsår. Utvärderingarna lämnas till Trygghetsgruppen som beaktar detta inför skrivandet av följande års plan.

Klassråd
Alla klasser har klassråd, åk F-3 varje månad, åk 4-6  var tredje vecka och 7-9 varje vecka. Klassrådens möten protokollförs och alla i klassen har tillgång till dessa. På klassrådets dagordning finns “kompisstödjarnas punkt”. I åk 7-9 finns även en punkt för elevrådet. Förslag för att öka trivsel och trygghet diskuteras på klassrådet och tas sedan vidare till lärarnas arbetslagsmöte om det behövs. Om eleverna vill komma i kontakt med skolledningen gällande någon fråga tar arbetslagsledaren med sig frågan till ledningsgruppen.

Elevråd
I åk 7-9 väljs representanter till elevrådet som företräder elevernas intressen. Elevrådet träffas tillsammans med arbetslagsrepresentant från ledningsgruppen varannan vecka. Mötena protokollförs och läggs på elevrådets site. Årsmöte äger rum i maj.


2. METODER FÖR ATT UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA
All personal har skyldighet att medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer. All personal på skolan har fokus på att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid kränkningar. Varje incident av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Personalen arbetar också kontinuerligt med att eleverna ska ta hjälp av vuxna när de upplever att de själva eller en skolkamrat är utsatt och ensam.

Rastvärdar
Personal är schemalagda att vistas på skolgården, i korridorer och andra elevutrymmen på raster är rastvärdar. Deras främsta uppgift är att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar, men de finns också bland eleverna för att kunna upptäcka och agera direkt vid behov. Rastvärdarna för F-6 bär rastväst så att eleverna tydligt ska se vem de kan vända sig till. Eleverna i 7-9:an kan se vilka som är rastvärd vilken dag på ett rastvärdsschema.

Postlåda
I postlådan vid entrén vid 2-3ans torkskåp, kan eleverna anonymt lämna meddelanden till Trygghetsgruppen om de har sett eller upplevt kränkande behandling. Trygghetsgruppen vidarebefordrar meddelanden i postlådan till det berörda arbetslaget (F-3, 4-6 eller 7-9).

Vårdnadshavare
Vårdnadshavarnas medverkan är mycket betydelsefullt för skolans arbete med likabehandling, trygghet och trivsel. Det är viktigt att du som vårdnadshavare meddelar personalen i skolan om det kommer till din kännedom att någon elev på skolan blir kränkt eller utsatt för trakasserier. Vårdnadshavarna får under varje läsår likabehandlingsplanen presenterad på föräldramöten.

Forum för samverkan 
Elevvård med fokus på att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är en stående punkt på varje arbetslagsmöte. Ansvarig för detta är arbetslagsledaren. Oroande händelser och beteenden tas upp och arbetslaget planerar hur de ska jobba vidare. Arbetslaget planerar även förebyggande aktiviteter som till exempel att jobba med ett visst tema.
Elevhälsoteamet har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, speciallärare, skolsköterska och skolkurator samt vid behov även psykolog. Teamet kan även kopplas in i enskilda ärenden vid behov.

Vem kontaktar jag vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling?
För att anmäla ett ärende ska du som elev, vårdnadshavare eller personal på skolan i första hand vända dig till det berörda arbetslaget. Vid skolans expedition finns en pärm med blanketter för anmälan av ärenden. Blanketten finns också som bilaga i det här dokumentet. (Bilaga 1)

Hur och när agerar de vuxna på skolan?
Om en kränkande behandling sker och kommer till personalens vetskap, agerar alltid personalen direkt och pratar med de inblandade. Personalen skriver därefter  en händelserapport kring vad som skett eller vad som kommit till kännedom för personalen. Om personalen misstänker att någon utsätts för upprepade kränkningar lyfts detta snarast på arbetsenhetens elevvård, så att alla på enheten blir observanta och medvetna. Därmed är en utredning startad. Elevärenden handläggs enligt arbetsgången nedan:

  1. Det berörda arbetslaget har samtal med den eller de som lämnat uppgifter.
  2. Två personal ur arbetslaget har samtal med den utsatta.
  3. Två ur personalen har samtal med de som utsatt/utsätter. Minst en ur personalen ska ha varit med vid tidigare samtal.
  4. Samtalen dokumenteras. (Dokumentet “Händelserapport” ansvänds.)
  5. Ansvarsläraren eller en personal med vetskap om händelsen, informerar föräldrarna till de inblandade om vad som har hänt via telefon samma dag.
  6. En tid för uppföljningssamtal med de inblandade bestäms inom rimlig tid, 1-2 veckor.
  7. Rektor informeras om utredningen och rektor i sin tur informerar huvudmannen, d v s skolans styrelse.
  8. Eventuell polisanmälan görs. Detta avgör rektor.

Om någon ur personalen kränker en elev eller en elev kränker någon ur personalen
Om någon ur personalen kränker en elev eller en elev kränker någon ur personalen, så informeras rektor skriftligen. Rektor har sedan samtal med berörd lärare och elev inom rimlig tid, 1-3 dagar. Dessa samtal dokumenteras och uppföljningssamtal samt förslag till lösning bestäms. Trygghetsgruppen deltar inte i dessa samtal.

Om någon ur personalen upplever sig kränkt av någon annan ur personalen
Skolledningen informeras och ansvarar för handläggningen av ärendet (se ovan). Trygghetsgruppen deltar inte i dessa samtal.

Om någon elev eller någon ur personalen upplever sig kränkt av skolledningen
Styrelsen informeras och ansvarar för handläggningen av ärendet. Trygghetsgruppen deltar inte i denna process.

Dokumentation
Efter avslutat ärende arkiveras samtalsblanketter och övrig dokumentation av rektor i skolans arkiv.

3. FÖREGÅENDE ÅRS ARBETE OCH MÅL FÖR KOMMANDE ÅR:

Mål för läsåret 2015/2016 var:
Eleverna i åk 2-3 får träffa sina faddrar innan den stora fadderdagen i februari.
Vid elevenkäten som gjordes i februari 2014, framkom att ett flertal elever önskade att skolan anställer en skolkurator. Detta har också framkommit som önskemål från föräldrar, elever och lärare vid andra tillfällen.
Att kompisstödjarna i 4-6 och 7-9 träffas tillsammans oftare.
Att ha fadderträffar oftare.
Att anordna rastlekar.


Utvärdering av mål 2015/2016:
Fr o m ht 2015 har skolan en skolkurator anställd på heltid.
Rastlekar ordnades i maj för eleverna i åk 2-3 med hjälp av elever från åk 7. De elever som deltog hade roligt. Flera önskade att göra det igen. 
Kompisstödjarna 4-6 och 7-9 träffades tillsammans en gång på ht och en gång på vt.

Mål för läsåret 2016/2017:
Att kompisstödjarna i 4-6 och 7-9 träffas tillsammans minst 2 gånger per termin.
Att ha fadderträffar oftare än förra läsåret, bland annat FN-dagen.
Faddergrupper på 4-9:ornas Idrottsdag på Studenternas.
Att 4-9 håller i rastlekar för F-3 både på höst- och vårterminen.
7-9:ans arbetslag ska jobba mer med värdegrund.
4-6:ans arbetslag ska utveckla klassrådet.
F-3:ans arbetslag ska utveckla klassrådet.
Påbörja arbete med en mall för samtal vid likabehandlingsärenden.

4. DEFINITIONER, ORDLISTA OCH LÄNKAR
Diskrimineringslagens definitioner av diskrimineringsgrunderna

  1. kön: att någon är kvinna eller man
  2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
  3. etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
  4. religion eller annan trosuppfattning: till exempel kristendom, budism, ateism.
  5. funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
  6. sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
  7. ålder: uppnådd levnadslängd


Ordlista
Diskriminering - Att någon blir sämre behandlad än någon annan och att det har att göra med en diskrimineringsgrund. När personal utsätter elev för trakasserier räknas det som diskriminering enligt lagen. Även bristande tillgänglighet är diskriminering.
Etnisk grupp - grupp av människor med berättelser om ett gemensamt ursprung och som har någon/några former av gemensam kultur, till exempel språk, samt känner solidaritet med varandra.
Främja - hjälpa fram, understödja
Kränkning - Ovälkomna uttalanden eller handlingar som kränker en persons värdighet.
Trakasserier - Ovälkomna uttalanden eller handlingar som kränker en person och som har att göra med en diskrimineringsgrund.
Tillgänglighet - att det är ordnat så att alla personer har liknande möjligheter att delta oavsett funktionsförmåga.

Länkar
Barn och elevombudet
Diskrimineringsombudsmannen
Friends
Skolverket


Planen reviderad oktober 2016
Planen revideras ht 2017
Janne Eklund
Rektor