Gluntens likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2017/2018

För elever och personal i F-9

Mål

Glunten är en frizon.
På Glunten är ingen diskriminerad eller trakasserad.
På Glunten har alla lika möjligheter.

Denna plan mot kränkande behandling är utformad enligt 3 kap 16 § Diskrimineringslagen och enligt 6 kap Skollagen.

Detta är Gluntens Montessoriskolas handlingsplan för arbetet med likabehandling och för arbetet med att motverka alla former av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. (Se “definitioner, ordlista och länkar” sist i dokumentet.)

Syfte
Planen syftar till att främja lika rättigheter. Detta gäller oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionsnedsättning, ålder eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Planen ska vara en hjälp att förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Den ska också öka elevernas kunskap och insikt för att kunna utveckla motivation och engagemang att själva motverka kränkningar och trakasserier. I planen ska planerade åtgärder redovisas och planen ska årligen följas upp och ses över. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan.

1. FRÄMJANDE OCH FÖREBYGGANDE

Alla som arbetar i skolan ska visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå ifrån ett demokratiskt förhållningssätt. Gluntens Montessoriskola accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Alla, både vuxna och elever, ska aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer och grupper, samt aktivt arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma.

A. Ett aktivt arbete med att skolans Värdegrund följs och förankras genom att:

Värdegrund/trivselregler/likabehandlingsplan
Värdegrunden och skolans trivselregler med konsekvensbeskrivning skickas hem för påskrift av elev och vårdnadshavare vid läsårets start.

Höstterminen inleds med arbete där Värdegrunden, Likabehandlingsplanen och trivselreglerna är i fokus på alla enheter. Detta arbete fortlöper under året. Genom samtal, diskussion och övningar i ansvarsgruppen och i undervisningen förankras skolans Värdegrund och trivselregler hos eleverna.

Skolans Värdegrund synliggörs inramad i entréerna till de olika enheterna.

Information om skolans Värdegrund och Likabehandlingsplan ges vid varje föräldramöte under året. Föräldrarna uppmanas att gå in på skolans hemsida för att läsa dem.

Enkät
Eleverna svarar på frågor om bland annat trygghet, trivsel, kränkningar och diskriminering i en elevenkät i februari. Resultaten delges elever och vuxna i mars efter sammanställning. Utifrån resultaten arbetar ledning, arbetslag och trygghetsgruppen ut förslag för att öka trivsel och trygghet på skolan.

Rastvärdar
Lärare är schemalagda att vistas på skolgården, i korridorer och andra elevutrymmen på raster. Vid rasterna finns alltid minst en vuxen som är rastvärd. De bär rastväst eller rastband så att eleverna tydligt ska se vem de kan vända sig till.

Trygghetsgruppen
Skolan har en Trygghetsgrupp som består av skolkurator och vuxna från skolans alla enheter. Läsåret 2017/2018, är det Sofie Renemar, skolkurator, Gunilla Björkenlid-Johansson arbetslag F-3, Lars-Thomas Hall arbetslag 4-6 samt Leif Udden Björklund arbetslag 7-9. Läsåret 2017/2018 träffas trygghetsgruppen ett par gånger per termin.

Trygghetsgruppens uppgifter är:  

  1. Att fördela faddrar i alla enheter.
  2. Att planera fadderträffar, t ex kring Alla hjärtans dag, 14/2.
  3. Att vara samverkansforum för likabehandlingsfrågor, trivsel och trygghet.
  4. Att i september utvärdera och revidera Likabehandlingsplanen för skolan.

Personalens kontinuerliga arbete
All personal arbetar kontinuerligt för att eleverna ska förstå vikten av att bry sig om varandra och ta hjälp av vuxna när de upplever att en skolkamrat är utsatt eller ensam.

Varje incident av trakasserier eller annan kränkande behandling resulterar i en reaktion från de vuxna i skolan. Om kränkningar och/eller trakasserier uppkommer hanteras det omedelbart av den vuxne som ser eller först får höra om kränkningen. Personalen är också noga med att ta tag i konflikter direkt när de uppstår.

B. Ett aktivt arbete med att inkludera alla elever på skolan genom att:

Faddrar
Vi har ett faddersystem som omfattar alla elever på skolan och varje elev på skolan har en personlig fadder. Alla elever på skolan träffar sina faddrar och fadderbarn vid flera tillfällen under läsåret.

C. Elevdelaktighet i arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom att:

Postlåda
Det finns en postlåda vid entrén vid 2-3ans torkskåp, där elever kan lämna tips om ökad trivsel och trygghet på skolan. Vid brevlådan finns det namn och foto på medlemmarna i Trygghetsgruppen.

Likabehandlingsplan
Likabehandlingsplanen gås igenom med eleverna under september månad. Alla vuxna på skolan läser igenom planen och utvärderar den vid varje läsårsstart. 

Klassråd
Alla klasser har klassråd, åk F-3 varje månad, åk 4-6  var tredje vecka och 7-9 varje vecka. Klassrådens möten protokollförs och alla i klassen har tillgång till dessa. I åk 7-9 finns en punkt för elevrådet. Förslag för att öka trivsel och trygghet diskuteras på klassrådet och tas sedan vidare till lärarnas arbetslagsmöte om det behövs. Om eleverna vill komma i kontakt med skolledningen gällande någon fråga tar arbetslagsledaren med sig frågan till ledningsgruppen.

Elevråd
I åk 7-9 väljs representanter till elevrådet som företräder elevernas intressen. Elevrådet träffas tillsammans med arbetslagsrepresentant från ledningsgruppen varannan vecka. Mötena protokollförs och läggs på elevrådets site. Årsmöte äger rum i maj.

2. METODER FÖR ATT UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA

All personal har skyldighet att medverka till att utreda uppgifter redan vid misstanke om att diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling förekommer. All personal på skolan har fokus på att redan vid misstanke uppmärksamma och agera vid kränkningar. Varje incident av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling ska resultera i en reaktion från de vuxna i skolan. Personalen arbetar också kontinuerligt med att eleverna ska ta hjälp av vuxna när de upplever att de själva eller en skolkamrat är utsatt och ensam.

Rastvärdar
Personal är schemalagda att vistas på skolgården, i korridorer och andra elevutrymmen på raster är rastvärdar. Deras främsta uppgift är att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkningar, men de finns också bland eleverna för att kunna upptäcka och agera direkt vid behov. Rastvärdarna för F-6 bär rastväst så att eleverna tydligt ska se vem de kan vända sig till. Eleverna i 7-9:an kan se vilka som är rastvärd vilken dag på ett rastvärdsschema.

Postlåda
I postlådan vid entrén vid 2-3ans torkskåp, kan eleverna anonymt lämna meddelanden till Trygghetsgruppen om de har sett eller upplevt kränkande behandling. Trygghetsgruppen vidarebefordrar meddelanden i postlådan till det berörda arbetslaget (F-3, 4-6 eller 7-9).

Vårdnadshavare
Vårdnadshavarnas medverkan är mycket betydelsefullt för skolans arbete med likabehandling, trygghet och trivsel. Det är viktigt att du som vårdnadshavare meddelar personalen i skolan om det kommer till din kännedom att någon elev på skolan blir kränkt eller utsatt för trakasserier. Vårdnadshavarna får under varje läsår likabehandlingsplanen presenterad på föräldramöten.

Forum för samverkan  
Elevvård med fokus på att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling är en stående punkt på varje arbetslagsmöte. Ansvarig för detta är arbetslagsledaren. Oroande händelser och beteenden tas upp och arbetslaget planerar hur de ska jobba vidare. Arbetslaget planerar även förebyggande aktiviteter som till exempel att jobba med ett visst tema.

Elevhälsoteamet har det övergripande ansvaret för elevhälsoarbetet på skolan. I teamet ingår rektor, speciallärare, skolsköterska och skolkurator samt vid behov även psykolog. Teamet kan även kopplas in i enskilda ärenden vid behov.

Vem kontaktar jag vid diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling?
För att anmäla ett ärende ska du som elev, vårdnadshavare eller personal på skolan i första hand vända dig till det berörda arbetslaget. Vid skolans expedition finns en pärm med blanketter för anmälan av ärenden. Blanketten finns också som bilaga i det här dokumentet. (Bilaga 1)

Hur och när agerar de vuxna på skolan?
Om en kränkande behandling sker och kommer till personalens vetskap, agerar alltid personalen direkt och pratar med de inblandade. Personalen skriver därefter  en händelserapport kring vad som skett eller vad som kommit till kännedom för personalen. Om personalen misstänker att någon utsätts för upprepade kränkningar lyfts detta snarast på arbetsenhetens elevvård, så att alla på enheten blir observanta och medvetna. Därmed är en utredning startad. Elevärenden handläggs enligt arbetsgången nedan:

  1. Det berörda arbetslaget har samtal med den eller de som lämnat uppgifter.
  2. Två personal ur arbetslaget har samtal med den utsatta.
  3. Två ur personalen har samtal med de som utsatt/utsätter. Minst en ur personalen ska ha varit med vid tidigare samtal.
  4. Samtalen dokumenteras. (Dokumentet “Händelserapport” ansvänds.)
  5. Ansvarsläraren eller en personal med vetskap om händelsen, informerar föräldrarna till de inblandade om vad som har hänt via telefon samma dag.
  6. En tid för uppföljningssamtal med de inblandade bestäms inom rimlig tid, 1-2 veckor.
  7. Rektor informeras om utredningen och rektor i sin tur informerar huvudmannen, d v s skolans styrelse.
  8. Eventuell polisanmälan görs. Detta avgör rektor.

Om någon ur personalen kränker en elev eller en elev kränker någon ur personalen
Om någon ur personalen kränker en elev eller en elev kränker någon ur personalen, så informeras rektor skriftligen. Rektor har sedan samtal med berörd lärare och elev inom rimlig tid, 1-3 dagar. Dessa samtal dokumenteras och uppföljningssamtal samt förslag till lösning bestäms. Trygghetsgruppen deltar inte i dessa samtal.

Om någon ur personalen upplever sig kränkt av någon annan ur personalen
Skolledningen informeras och ansvarar för handläggningen av ärendet (se ovan). Trygghetsgruppen deltar inte i dessa samtal.

Om någon förälder/vårdnadshavare eller annan utomstående kränker en elev
Skolledningen informeras och ansvarar för handläggningen av ärendet (se ovan). Trygghetsgruppen deltar inte i dessa samtal.

Om någon elev eller någon ur personalen upplever sig kränkt av skolledningen
Styrelsen informeras och ansvarar för handläggningen av ärendet. Trygghetsgruppen deltar inte i denna process.

Dokumentation
Efter avslutat ärende arkiveras samtalsblanketter och övrig dokumentation av rektor i skolans arkiv.

3. FÖREGÅENDE ÅRS ARBETE OCH ÅTGÄRDER SAMT MÅL FÖR KOMMANDE ÅR:

Utvärdering av mål för läsåret 2016/2017:

Mål: Att kompisstödjarna i 4-6 och 7-9 träffas tillsammans minst 2 gånger per termin.
Resultat: Kompisstödjarna träffades tillsammans vid de två utbildningstillfällena.

Mål: Att ha fadderträffar oftare än förra läsåret, bland annat FN-dagen.
Resultat: Två stora fadderträffar där hela skolan var involverad anordnades, FN-dagen och 21 mars.

Mål: Faddergrupper på 4-9:ornas Idrottsdag på Studenternas.
Resultat: Idrottslärarna delade in eleverna så att de var med sina faddrar. Det fungerade bra.

Mål: Att 4-9 håller i rastlekar för F-3 både på höst- och vårterminen.
Resultat: Trygghetsgruppen hade svårt att få in namn på intresserade lekledare. Det gjorde att vi fick ställa in.

Mål: 7-9:ans arbetslag ska jobba mer med värdegrund.
Resultat: Olika i olika klasser. I åk 8 och 9 ansåg de flesta eleverna att alla följde värdegrunden, i åk 7 ansåg nästan hälften att många elever inte följde värdegrunden.

Mål: 4-6:ans arbetslag ska utveckla klassrådet.
Resultat:Klassråd varannan vecka. Ordförande och sekreterare väljs varje gång. Lämna in punkter, som sedan gås igenom i klassen. Vissa punkter tas med till lärarmötet för att sedan kunna lämna beslut till eleverna. Eleverna tränas i mötesteknik och får möjlighet till elevinflytande.

Mål: F-3:ans arbetslag ska utveckla klassrådet.

Resultat: F-1 hade klassråd några gånger under våren. I 2-3:an hade man klassråd under läsåret 16/17.  F-3 ska fortsätta arbeta med att förbättra och utveckla så klassrådet så de blir ännu bättre.  

Mål: Påbörja arbete med en mall för samtal vid likabehandlingsärenden.
Resultat: Trygghetsgruppen har tittat på exempel på mallar. F-3 har sedan tidigare en fungerande samtalsmall för konflikthantering. Diskussion om det finns behov av samtalsmall vid kränkningar fortsätter i arbetslaget läsåret 2017/2018.

Åtgärder inför läsåret 2017/2018

Följande åtgärder för att förbättra tillgängligheten har gjorts inför läsåret 2017/2018:

- Nya lägre ledstänger har satts upp i trapporna under de ledstänger som finns sedan tidigare 
- Alla dörrposter i F-1s lokaler har breddats
- Nya ramper
- Handikapptoalett anpassad för mindre barn

Mål 2017/2018

Elevenkäten för 7-9 (2016/17) visade att ca 25% av eleverna inte upplever lust att lära sig mer i skolan. Ungefär hälften av eleverna upplever inte att att de får vara delaktiga i varken arbetssätt på lektioner eller hur de ska redovisa sina kunskaper. Ca 25% upplever att det är dålig arbetsro på lektionerna.

Eleverna ska uppleva att de får vara med och planera, påverka arbetssätt och redovisningsform och känna lust att lära sig mer - lärarna ger eleverna möjlighet att vara delaktiga så ofta det går och använder rätt begrepp så att eleverna vet när de är delaktiga och får påverka. Försöka använda medbestämmandeprincipen så ofta som det är möjligt. Följa upp regelbundet på elevvården för att säkerställa att vi når alla elevgrupper.

Eleverna ska känna arbetsro och koncentration - lärarna pratar aktivt om vad arbetsro är och att det kan skilja sig åt i olika ämnen men även mellan arbetsområden. Elever och lärare använder ett skattningsschema intensivt varje lektion de första 2 veckorna på vårterminen, utvärderar och reflekterar på ansvarstiden. Sammanföra reflektionerna till AE och återkoppla till eleverna.


Elevenkäten för F-3 visade generellt goda resultat. F-3:ans arbetslag har som mål att förbättra arbetsron på lektionerna genom att öka elevernas medvetenhet om arbetsrons betydelse för studieresultatet. Regelbundna reflektioner i anslutning till lektioner.

Elevenkäten för 4-6 visade att personalen behöver jobba för eleverna ska känna sig mer delaktiga. Personalen kommer att jobba för att förbättra elevernas känsla av att få vara med och välja i planeringen av skolarbetet samt bli tydligare med vad de gör.

4. DEFINITIONER, ORDLISTA OCH LÄNKAR:

Diskrimineringslagens definitioner av diskrimineringsgrunderna

  1. Kön: att någon är kvinna eller man
  2. Könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön
  3. Etnisk tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande
  4. Religion eller annan trosuppfattning: till exempel kristendom, budism, ateism.
  5. Funktionsnedsättning: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga
  6. Sexuell läggning: homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning
  7. Ålder: uppnådd levnadslängd

Ordlista
Diskriminering - Att någon blir sämre behandlad än någon annan och att det har att göra med en diskrimineringsgrund. När personal utsätter elev för trakasserier räknas det som diskriminering enligt lagen. Även bristande tillgänglighet är diskriminering.
Etnisk grupp - grupp av människor med berättelser om ett gemensamt ursprung och som har någon/några former av gemensam kultur, till exempel språk, samt känner solidaritet med varandra.
Främja - hjälpa fram, understödja
Kränkning - Ovälkomna uttalanden eller handlingar som kränker en persons värdighet.
Trakasserier - Ovälkomna uttalanden eller handlingar som kränker en person och som har att göra med en diskrimineringsgrund.
Tillgänglighet - att det är ordnat så att alla personer har liknande möjligheter att delta oavsett funktionsförmåga.

Länkar
Barn och elevombudet
Diskrimineringsombudsmannen
Friends
Skolverket


Planen reviderad oktober 2017
Planen revideras oktober 2018

Janne Eklund
Rektor