Pedagogik

Grundkurs i Montessoripedagogik
Grundmaterial för personal och intresserade för Montessoripedagogiken

Koncentration

Rörelse

Rörelse gör att vi lär oss och därmed utvecklas koncentrationen. Därför planerar vi in olika rörelsemoment, hjärna-hand, i undervisningen.

Materialet finns i hyllor vilket gör att eleven hämtar/ lägger tillbaka material i sina lådor/ skåp. Eleverna arbetar på olika platser i klassrummet. Det kan också finnas rörelse inbyggt i materialet/uppgifterna, ofta i det konkreta materialet. Eleverna tar frivillig paus när de behöver för att äta frukt, röra sig eller bryta arbetet. Det sker mer rörelse i de yngre åldrarna och där det finns  mer konkret material som bygger på hjärna-hand.

Yttre och inre miljö

Miljön är genomtänkt och förberedd så att eleverna kan se samband och sammanhang mellan olika ämnen och material. Miljön inspirerar till lärande.

Den yttre miljön på skolan, rummet, är välkomnande och inspirerande. Materialet har en speciell plats och eleverna ska veta var allt finns för arbetspasset, vilket skapar tydliga ramar.. Arbetsro är en del av den yttre miljön. Vi arbetar med att ta hand om miljön och visa att miljön är vår och att den är viktig.

Den inre miljön, undervisningen, som pedagogen planerar för gruppen och individen, utgår från Lgr 22. För eleven är den inre miljön det som eleven förväntas lära sig under ett arbetsområde, d v s de förmågor hon eller han kommer att utveckla och den kunskapen eleven ska nå. Lärarna dokumenterar elevens kunskapsutveckling i webbverktyget Unikum.

I F-3 utgår läraren tillsammans med eleven från arbeten som eleven behöver färdighetsträna. Planeringen löper på en längre period. Eleven i åk 4-9 planerar sin arbetsvecka utifrån det som läraren planerat i ämnet och utvärderar därefter den gångna veckan.

Motivation och belöning

Eleverna utvecklar en inre motivation och de får belöning genom att få kunskap.

Vi planerar arbetsuppgifter där eleverna kan se att de får kunskaper och utvecklar sina förmågor. Vi möjliggör att alla elever får klara uppgiften på sin nivå. Eleverna får möjlighet att känna sig nöjda och känna att de gör ett bra arbete. Eleverna motiveras av att deras kunskaper känns meningsfulla. Det gör att eleverna vågar utmana sig själva, att bli mer självständiga och ta mer ansvar.

Att lära av varandra

Eleverna lär av varandra, stimuleras och blir nyfikna på att inhämta mer kunskap.

Skolan är ett miniatyrsamhälle och vår gemensamma arbetsplats. Vi skapar tillfällen för gemensamt lärande och tillfällen där vi lär av varandra enskilt och i grupp. Vi inspireras dagligen av varandra eftersom lärarna skapar tillfällen för mer utmanande uppgifter där olika grupper och åldrar träffas i lärsituationer. Grupperna i åk F-5 är åldersintegrerade och i åk 6-9 förekommer åldersintegrering på olika sätt genom grupparbeten, arbetsgrupper och projekt. Eleverna träffas också mellan enheterna t ex genom fadderträffar och redovisningar. Vi skapar förutsättningar för elevinflytande och ett demokratiskt förhållningssätt i vardagen, både i kunskapsmässiga och i sociala sammanhang.

Att lära i ett meningsfullt sammanhang

Verklighetsnära uppgifter motiverar eleverna och det blir på riktigt. Det ökar förståelsen för hur samhället är uppbyggt och hur världen hänger samman.

Eleverna arbetar med teman där arbetet blir en verklig produkt med reella mottagare, t ex i en redovisning för yngre eller äldre elever, vid publicering på internet eller liknande. Genom att arbeta i ett meningsfullt sammanhang med stimulerande uppgifter och mottagare skapas koncentration.

Upplevd kontroll

Eleverna är delaktiga och har inflytande över sin inlärning. Skolan blir begriplig och meningsfull.

Gemensamt: Eleverna ges en överblick över sitt skolarbete vad de arbetar med och förväntas kunna, t ex genom planeringar som finns på skolans webbverktyg, där alla elever har ett konto. Där finns övergripande planeringar med arbetsområdets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav. Dessa kompletteras med fysiska planeringarna i F-5. Alla planeringar utgår från Lgr 22. Eleverna har kontroll över materialet, klassrummet och sin planering och de tränas i att ta mer eget ansvar för sin inlärning ju äldre de blir.

F-3: Eleverna har individuella planeringar utifrån sin utveckling. Det finns temaplaneringar för de olika arbetsområdena.

4-6: Ämnesläraren lägger upp planeringen för en period i sitt ämne som ges till eleverna. Eleven utgår från denna då de gör sin personliga planering. Alla elever har en egen mailadress och i åk 6 även en personlig dator. Ämnesläraren bestämmer vad som ska göras och sedan kan uppgiften göras på olika nivåer och sätt anpassat efter hur eleven ligger till.

7-9: Ämnesläraren lägger upp en terminsplanering i sitt ämne på 7-9ans site och eleverna utgår från denna och kalendariet, när  de gör sin personliga veckoplanering. Eleverna har en personlig dator och mejladress.

Intresse

Intresse utvecklar de inre drivkrafterna att lära sig mer och skapar kreativitet.

Lärarna och eleverna väcker intresse för uppgifterna.

Vi skapar ett intresse hos eleverna genom att se till så att det finns olika sätt att genomföra och redovisa uppgifter. Vi försöker också koppla ihop uppgifter till omvärlden och till de intressen som finns hos eleverna.

* En enkel introduktionsbok är Följ barnet av Nina Hedlund.

* Montessoriförbundets hemsida www.montessoriforbundet.se har också bra information och mer lästips.

Den vuxnes invändning

Den vuxne är förebild, inspirerar och har höga förväntningar på alla elever utifrån individens ålder och mognad.

Vi vuxna på skolan har höga förväntningar på eleverna att de ska lyckas och ta ansvar. Vi tror på att varje elev kan och vill utvecklas. Vi uppmuntrar och handleder eleverna socialt och kunskapsmässigt. Vi arbetar aktivt med att eleverna ska lära sig tolerans, att lyssna på och att ha respekt för varandra och andra människor. Vi hjälper eleverna att hitta metoder och strategier för hur konflikter kan hanteras och lösas men också metoder i studieteknik och kunskapsinhämtning.